Utlysning av lärarstipendium

Svenska Klassikerförbundet utlyser 4 st stipendier för gymnasielärare i klassiska språk för deltagande i fortbildningskurs vid Svenska institutet i Aten sommaren 2020. Kursen äger rum under perioden 14-21 juni 2020, och deltagarna bör vara på plats i Aten dagen före kursstart. Stipendiet täcker deltagandet i kursen, logi på Svenska institutet samt transporter vid exkursionerna. Deltagarna står själva för resa till och från Aten samt för mat- och övriga personliga kostnader under kursen.

Kursansvarig är institutets direktör Jenny Wallensten. Efter kursen utfärdas ett intyg om deltagande.

Behöriga att söka till kursen är i första hand lärare som undervisar i klassiska språk på gymnasiet, i andra hand lärare som är behöriga i ämnena men inte har undervisning innevarande år, i tredje hand lärare i ämne för vilket kursen kan vara relevant (exempelvis historia, filosofi).

Svenska Klassikerförbundet utser stipendiaterna och ansökningen skall innehålla kortfattad cv med uppgifter om ämnesbehörighet, lärarutbildning, nuvarande anställning samt i vilka ämnen den sökande f n undervisar. Av ansökan ska också framgå om sökande tidigare deltagit i fortbildning vid Aten- eller Rominstitutet. Ansökan ställs till vice ordf. i klassikerförbundet Gunhild Vidén, adress gunhild.viden[at]gmail.com,  och skall vara inkommen senast 15 februari. Besked om vilka som tilldelats stipendium lämnas per mail i slutet av mars.

Tidigare deltagare i fortbildningskurserna kan vittna om att institutens kurser håller mycket hög klass och att detta är ett unikt tillfälle att förbättra sina kunskaper om antikens Grekland och samtidigt få en inblick i dagens Grekland. Hjärtligt välkomna med era ansökningar!

Styrelsen för Svenska Klassikerförbundet

71

 

Latin – alla tiders språk – nu med digitala övningar

Namnlös

Staffan Edmars Latin – alla tiders språk! Introduktion för nyfikna har fått en ny utformning som erbjuder lärare och studerande både ett tryckt och ett digitalt alternativ.

ÖVNINGAR: Till  kursen  har nu  fogats  digitala  övningsuppgifter (svar 1 X 2). I ett övningsavsnitt ligger alla uppgifter till de tre etapperna samlade. Även på startsidan till varje etapp ligger de övningar som hör till just denna. Uppgifterna är i första hand avsedda att befästa och testa nybörjarens egna kunskaper.  De ska alltså  inte  sändas in eller  rättas av någon lärare utan rättas av programmet. Det betyder också att nybörjaren kan göra dem hur många gånger som helst. Notera att det alltid går att få fram de rätta svaren genom att klicka ’Jag ger upp! Visa mig det rätta svaret!’

GRAMMATIK:  I grammatikavsnittet ligger ett antal grammatiska översikter samlade. Dessutom ligger dessa i högermarginalen till varje etapp i form av popup-fönster, som kan kallas fram varhelst nybörjaren befinner sig i sitt studium. 

Samma kurs finns i bokform  och kan beställas från Adlibris eller Bokus.  De båda kurserna är identiska i fråga om disposition av ämnesstoffet. De som föredrar bok för sina studier har därför möjlighet att etapp för etapp utan kostnad ansluta till onlinekursens 180 frågor och svar. 

Du når Introduktion för nyfikna här och övningarna här.

 

Synpunkter på Skolverkets förslag att slopa antiken i historieundervisningen

Många har redan reagerat starkt på Skolverkets förslag att ta bort äldre civilisationer ur kursplanerna för ämnet historia. Även svenska Klassikerförbundet vill framföra sina synpunkter på förslaget. Våra synpunkter skiljer sig inte nämnvärt från vad som redan framförts, men vi vill särskilt understryka det problematiska i förhållandet mellan de formulerade syftena med ämnet och borttagandet av framförallt antiken som epok. Eleverna ska få förståelse för ”hur det förflutna har format nutiden” och för ”historiska skeenden som har påverkat nutiden”. Få historiska skeenden har påverkat nutiden så som antiken. Samtiden är givetvis resultatet av all föregången tid, men mycket få epoker har avsatt lika starka spår genom historien som antiken. Genom alla de lager i historien som utgör byggstenarna i vår världsuppfattning går antiken och tolkningen av den som en röd tråd – renässansen, upplysningstiden, franska revolutionen för att nämna ett fåtal. Undervisningen ska ”ge perspektiv på långa historiska linjer med relevans för samtiden”. En historisk linje som inleds med industrialiseringen är knappast en lång linje, särskilt inte om man förtiger allt det som leder fram till dess startpunkt. Antiken erbjuder just en sådan linje, genom det faktum att den har inspirerat, tolkats, påverkat såväl artefakter som idéer historien igenom. Inte minst viktigt idag är solida kunskaper om östra Medelhavsvärlden från antiken och framåt, och interaktionen med arabvärlden under tidig medeltid då grekiska källor räddades till Västeuropa genom arabisk förmedling.

Eleverna ska vidare utveckla sin förståelse av historiskt källmaterial. Få epoker är så väldokumenterade som antiken, genom texter, byggnader, arkeologiska lämningar osv. I de allra flesta svenska städer kan elever t ex gå runt på sta’n och studera latinska deviser på byggnader mm. Genom sådana konkreta mikrostudier kan intresset för och förståelsen av historiska källtexter lockas fram – men det kräver att man kan sätta in dessa källor i en större referensram, annars blir kontexten obegriplig.

Eleverna ska också utveckla sin historiska medvetenhet och sin historiska bildning. En person som inte har en aning om antiken kommer aldrig att uppfattas som bildad i ett internationellt sammanhang. Historisk medvetenhet visar sig i att man kan tolka sin omvärld: varför sammanträder amerikanska kongressen i en byggnad som kallas The Capitol? Varför är offentliga byggnader ofta utsmyckade med pilastrar och kapitäl? Vem är den där Platon som det ofta hänvisas till?

Vi förstår problemet med att lärare inte alltid hinner fram till senare epoker, men lösningen på det kan inte vara att skala bort det som har föregått. En sådan idé verkar baserad på en uppfattning att historiska epoker är fyrkantiga klossar utan inbördes sammanhang, i stället för bitar i ett helhetspussel. Att historieämnet (i likhet med alltför många andra ämnen) har för få timmar är en politisk fråga; vi menar att alla som värnar om en svensk skolutbildning av hög kvalitet måste verka för att svenska elever får garanterad undervisningstid i tillräcklig utsträckning för att möjliggöra för dem att uppnå målen med utbildningen. Vi vill uttrycka vår starka förhoppning att Skolverket inte är berett att stryka grundläggande delar av sina egna syften med historieutbildningen ”för att timmarna inte räcker till”.

Björn Börjeson, ordförande i Svenska Klassikerförbundet

Gunhild Vidén, vice ordförande i Svenska Klassikerförbundet

Senaste nytt från FIEC

Vid FIEC:s (Fédération internationale des associations d’Études Classiques) generalförsamling i juli antogs en resolution om att stödja ett förslag om att försöka få klassiska språk upptagna på UNESCOS:s lista över ”intangible cultural heritage”. Resolutionen kan du läsa här. Vidare godkändes en deklaration om utformningen av abstracts på artiklar för att underlätta registreringen i L’Année Philologique. Denna kan läsas här.