Goda nyheter från Skolverket

Svenska Klassikerförbundet mottar med glädje Skolverkets besked att antiken blir kvar inom grundskolans historieundervisning.

Annonser

Synpunkter på Skolverkets förslag att slopa antiken i historieundervisningen

Många har redan reagerat starkt på Skolverkets förslag att ta bort äldre civilisationer ur kursplanerna för ämnet historia. Även svenska Klassikerförbundet vill framföra sina synpunkter på förslaget. Våra synpunkter skiljer sig inte nämnvärt från vad som redan framförts, men vi vill särskilt understryka det problematiska i förhållandet mellan de formulerade syftena med ämnet och borttagandet av framförallt antiken som epok. Eleverna ska få förståelse för ”hur det förflutna har format nutiden” och för ”historiska skeenden som har påverkat nutiden”. Få historiska skeenden har påverkat nutiden så som antiken. Samtiden är givetvis resultatet av all föregången tid, men mycket få epoker har avsatt lika starka spår genom historien som antiken. Genom alla de lager i historien som utgör byggstenarna i vår världsuppfattning går antiken och tolkningen av den som en röd tråd – renässansen, upplysningstiden, franska revolutionen för att nämna ett fåtal. Undervisningen ska ”ge perspektiv på långa historiska linjer med relevans för samtiden”. En historisk linje som inleds med industrialiseringen är knappast en lång linje, särskilt inte om man förtiger allt det som leder fram till dess startpunkt. Antiken erbjuder just en sådan linje, genom det faktum att den har inspirerat, tolkats, påverkat såväl artefakter som idéer historien igenom. Inte minst viktigt idag är solida kunskaper om östra Medelhavsvärlden från antiken och framåt, och interaktionen med arabvärlden under tidig medeltid då grekiska källor räddades till Västeuropa genom arabisk förmedling.

Eleverna ska vidare utveckla sin förståelse av historiskt källmaterial. Få epoker är så väldokumenterade som antiken, genom texter, byggnader, arkeologiska lämningar osv. I de allra flesta svenska städer kan elever t ex gå runt på sta’n och studera latinska deviser på byggnader mm. Genom sådana konkreta mikrostudier kan intresset för och förståelsen av historiska källtexter lockas fram – men det kräver att man kan sätta in dessa källor i en större referensram, annars blir kontexten obegriplig.

Eleverna ska också utveckla sin historiska medvetenhet och sin historiska bildning. En person som inte har en aning om antiken kommer aldrig att uppfattas som bildad i ett internationellt sammanhang. Historisk medvetenhet visar sig i att man kan tolka sin omvärld: varför sammanträder amerikanska kongressen i en byggnad som kallas The Capitol? Varför är offentliga byggnader ofta utsmyckade med pilastrar och kapitäl? Vem är den där Platon som det ofta hänvisas till?

Vi förstår problemet med att lärare inte alltid hinner fram till senare epoker, men lösningen på det kan inte vara att skala bort det som har föregått. En sådan idé verkar baserad på en uppfattning att historiska epoker är fyrkantiga klossar utan inbördes sammanhang, i stället för bitar i ett helhetspussel. Att historieämnet (i likhet med alltför många andra ämnen) har för få timmar är en politisk fråga; vi menar att alla som värnar om en svensk skolutbildning av hög kvalitet måste verka för att svenska elever får garanterad undervisningstid i tillräcklig utsträckning för att möjliggöra för dem att uppnå målen med utbildningen. Vi vill uttrycka vår starka förhoppning att Skolverket inte är berett att stryka grundläggande delar av sina egna syften med historieutbildningen ”för att timmarna inte räcker till”.

Björn Börjeson, ordförande i Svenska Klassikerförbundet

Gunhild Vidén, vice ordförande i Svenska Klassikerförbundet

Confronting the Classics. The Ancient Past in Modern Rome and Athens

Internationell, tvärvetenskaplig masterkurs

 

Kursen Confronting the Classics. The Ancient Past in Modern Rome and Athens ges av de svenska instituten i Rom och Athen, 16–29 april 2018, och är öppen för deltagare från alla fakulteter. Kursen utmanar olika användningsområden av antiken: bevarandestrategier, rekonstruktioner och musealisering av ”klassiskt” kulturarv. De högst sju deltagarna från svenska universitet erbjuds boende utan kostnad på de svenska instituten i Rom och Athen, samt ett stipendium från föreningen Svenska Rominstitutets Vänner på upp till 4000 kr per kursdeltagare som bidrag till resor och levnadsomkostnader. Efter framgångsrikt genomförd kurs utfärdas ett intyg gällande omfattning, kursarbete och omdöme. För tillträde till kursen krävs kandidatexamen (180 hp eller 120 hp). Ansökan skickas som ett dokument med e-post till info@isvroma.org senast den 1 februari 2018.

För mer information klicka här:

Svenska institutet i Rom

Svenska institutet i Athen

Frederick Whitling
kursansvarig

Latinitium

Latinitium grundades av Daniel Pettersson, doktorand i Latin på Stockholms Universitet. Det är en sida för främjandet av Latin och dess rika litteratur. Här produceras en podcast (ljud och video) på Latin, och artiklar om latinrelaterade ämnen författas av såväl professorer som entusiaster från hela världen för att dela med sig av sin kunskap och sin passion.

Sidan innehåller även en stor samling länkar till lättläst latin.

Gå till Latinitium!

Athenstipendierna utdelade

Föreningen Svenska Atheninstitutets Vänners och Svenska Klassikerförbundets elevstipendier 2017

har tilldelats

Hedvig Montelius, elev vid Vasaskolan i Gävle,
och
Viktor Brylla, elev vid Kungsholmens gymnasium i Stockholm.

Stipendiet innefattar resa t.o.r. Sverige – Grekland och en veckas vistelse i Athen i samarbete med Svenska Atheninstitutet som för stipendiaternas räkning ordnar studiebesök och utflykter till arkeologiskt kända landmärken i Grekland.

För styrelsen för Svenska Klassikerförbundet

Björn Börjeson
Ordförande ( bjorn.borjeson52@gmail.com )

Kontaktpersoner:
Ingvar Nilsson, latinlärare vid Vasaskolan i Gävle; ingvar.nilsson@gavle.se
Eva Schough Tarandi, latinlärare vid Kungsholmens gymnasium i Stockholm; eva.tarandi@gmail.com

Gefle Dagblad Idus martiae 2017

Hedvig Montelius från Vasaskolan i Gävle