Klassikerförbundet bjuder in till digital klassikerkväll!

Svenska Klassikerförbundet bjuder in till en digital klassikerkväll tillsammans med studentföreningarna Fjölnir vid Uppsala universitet och Klassiska föreningen vid Stockholms universitet. Under kvällen kommer årets tre mottagare av förbundets uppsatspriser att redogöra för sina kandidat-/masteruppsatser i latin, grekiska, respektive antikens kultur och samhällsliv. De nyexaminerade studenternas presentationer ger värdefulla uppslag för både kommande uppsatser och framtida forskning!

Tid: Onsdag den 19 oktober, kl. 18:00-19:30
Plats: Digitalt via Zoom. Kontakta styrelseledamot Elis Wibacke för Zoom-länk (senast den 18/10) på elis@wibacke.com.

Isabella Jägers kandidatuppsats i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet behandlar antika bronsspeglar. De flesta har återfunnits i en gravkontext. I de grekiska kolonierna i södra Italien verkar spegeln som gravgåva ha fått störst genomslag och mängder av dem har dokumenterats av arkeologer i koloniernas nekropoler. Hur kommer det sig att speglar var en så vanlig gravgåva just i detta område och vad kan deras funktion i den här kontexten ha varit? I sin uppsats undersöker Isabella hur vi kan studera spegeln i sin arkeologiska kontext för att försöka förstå dess betydelse i gravar. 

Olivia Peukert Stocks masteruppsats i latin vid Lunds universitet besvarar frågan: ”Hur svär man egentligen på latin?” Hennes masterprojekt ”Pro Iuppiter: a Study of the Use of Oaths, Curses and Prayers” behandlar just latinska kraftuttryck, mer specifikt dem med koppling till den romerska religionen. Många av dessa uttryck visar sig ha grund i äldre heliga eder och böner, men även förbannelser, till olika gudomar. ”Vilka var uttrycken?”, ”Vilken bakomliggande känsla katalyserade användandet av dem?”, och ”Vad kan användandet av dessa uttryck i olika sammanhang förtälja om romarnas gudasyn?”, är frågor som undersöks i denna uppsats.  

Yves Diops masteruppsats i grekiska vid Uppsala universitet handlar om att analysera och tolka ett genomsyrande drag i Musaios Hero och Leander, nämligen upprepningar och deras berättartekniska funktioner. Upprepningarna förekommer på flera nivåer, såväl fonologiska, lexikala, versifikatoriska, motiviska som intratextuella. Yves kommer bland annat fram till att de är väsentliga för vår förståelse och uppskattning av berättelsen genom symbolisk meningsproduktion, och att de ger antydningar om hur texten bör läsas, vilket har implikationer för hur vi i vårt metaspråk analyserar och beskriver den.

För att delta behöver du ett Zoom-konto.

Annons

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s