Synpunkter på Skolverkets förslag att slopa antiken i historieundervisningen

Många har redan reagerat starkt på Skolverkets förslag att ta bort äldre civilisationer ur kursplanerna för ämnet historia. Även svenska Klassikerförbundet vill framföra sina synpunkter på förslaget. Våra synpunkter skiljer sig inte nämnvärt från vad som redan framförts, men vi vill särskilt understryka det problematiska i förhållandet mellan de formulerade syftena med ämnet och borttagandet av framförallt antiken som epok. Eleverna ska få förståelse för ”hur det förflutna har format nutiden” och för ”historiska skeenden som har påverkat nutiden”. Få historiska skeenden har påverkat nutiden så som antiken. Samtiden är givetvis resultatet av all föregången tid, men mycket få epoker har avsatt lika starka spår genom historien som antiken. Genom alla de lager i historien som utgör byggstenarna i vår världsuppfattning går antiken och tolkningen av den som en röd tråd – renässansen, upplysningstiden, franska revolutionen för att nämna ett fåtal. Undervisningen ska ”ge perspektiv på långa historiska linjer med relevans för samtiden”. En historisk linje som inleds med industrialiseringen är knappast en lång linje, särskilt inte om man förtiger allt det som leder fram till dess startpunkt. Antiken erbjuder just en sådan linje, genom det faktum att den har inspirerat, tolkats, påverkat såväl artefakter som idéer historien igenom. Inte minst viktigt idag är solida kunskaper om östra Medelhavsvärlden från antiken och framåt, och interaktionen med arabvärlden under tidig medeltid då grekiska källor räddades till Västeuropa genom arabisk förmedling.

Eleverna ska vidare utveckla sin förståelse av historiskt källmaterial. Få epoker är så väldokumenterade som antiken, genom texter, byggnader, arkeologiska lämningar osv. I de allra flesta svenska städer kan elever t ex gå runt på sta’n och studera latinska deviser på byggnader mm. Genom sådana konkreta mikrostudier kan intresset för och förståelsen av historiska källtexter lockas fram – men det kräver att man kan sätta in dessa källor i en större referensram, annars blir kontexten obegriplig.

Eleverna ska också utveckla sin historiska medvetenhet och sin historiska bildning. En person som inte har en aning om antiken kommer aldrig att uppfattas som bildad i ett internationellt sammanhang. Historisk medvetenhet visar sig i att man kan tolka sin omvärld: varför sammanträder amerikanska kongressen i en byggnad som kallas The Capitol? Varför är offentliga byggnader ofta utsmyckade med pilastrar och kapitäl? Vem är den där Platon som det ofta hänvisas till?

Vi förstår problemet med att lärare inte alltid hinner fram till senare epoker, men lösningen på det kan inte vara att skala bort det som har föregått. En sådan idé verkar baserad på en uppfattning att historiska epoker är fyrkantiga klossar utan inbördes sammanhang, i stället för bitar i ett helhetspussel. Att historieämnet (i likhet med alltför många andra ämnen) har för få timmar är en politisk fråga; vi menar att alla som värnar om en svensk skolutbildning av hög kvalitet måste verka för att svenska elever får garanterad undervisningstid i tillräcklig utsträckning för att möjliggöra för dem att uppnå målen med utbildningen. Vi vill uttrycka vår starka förhoppning att Skolverket inte är berett att stryka grundläggande delar av sina egna syften med historieutbildningen ”för att timmarna inte räcker till”.

Björn Börjeson, ordförande i Svenska Klassikerförbundet

Gunhild Vidén, vice ordförande i Svenska Klassikerförbundet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s